Höstlov i sikte. Halvtid i höstterminen och tid för lite avstämning. Hur gick det med 50+30+20? Blev det verkligen 100? Ja på ett sätt så funkar det ju faktiskt så. De dagar jag är på Tullängsskolan, måndagar och tisdagar, så är jag verkligen där och försöker vara närvarande i min undervisning, mina elever och mina kollegor. Onsdagar på Glanshammar försöker jag på samma sätt att se den vardagen med pigga ögon, men det är för lite tid. Jag skulle vilja vara där mera, vara närmare eleverna och lärarna. Lära mig mer om deras vardag och dela deras tankar och höra mer av deras reflektioner. Men nu är det bara en dag i veckan och jag får nöja mig. Det går bra i bland men ibland känns det frustrerande att vi har så lite tid tillsammans. Torsdagar fylls med inläsning och div. planering av mina olika uppdrag, ibland på egen hand, ibland med min kvalitetsutvecklarkollega Fredrik. Dagen avslutas med matematiklyftet på Navet med ivriga och lärorika diskussioner kring undervisningskultur och matematiskt innehåll.

Sen kommer då fredagen – och det är väl här skon klämmer. Förmiddag med intensiv undervisning. Tre grupper i Naturkunskap med bara en ynklig kafferast tar på mina krafter. Utan min underbara kollega som teckentolkar mig vet jag inte riktigt hur det skulle gå. Hon ger mig lite extra andrum i en intensiv men rolig förmiddag. Efter lunch är det dags för fredagseftermiddagen tillsammans med kvalitetsutvecklarna på Västra Engelbrektsskolan. Alltid roligt att träffa alla och programmet är relevant och intressant. Problemet är bara att där någonstans behöver jag runda av veckan vilket inte alltid ryms innan dagen avslutas. Kommer på mig själv vecka efter vecka att det finns saker som inte är kollade, fixade eller reflekterade och det känns i kroppen när veckan får ett intensivt slut, in i kaklet så att säga. Sammanfattningsvis är mina veckor roliga, utmanande och lärorika med massor av input….och lite mer än hundra blir det nog om jag ska vara kritisk. Ska skärpa mig till nästa halvlek och prioritera bättre. Lovar!