Nu tänkte jag ge mig in på ett område som jag egentligen borde undvika, nämligen politik, men med ett valår framför oss och med gårdagens partiledardebatt på svt i färskt minne så kan jag inte låta bli. Lyssnade förundrat i går på när politikerna kastade statistik och historiska misstag i ansiktet på varandra utan antydan till att ta in vad de andra sa.
Hur vore det istället med en samling kring skolan över blocken och över partigränserna.
En diskussion där man pratar med lärarna och inte om lärarna. En diskussion som inte utgår från pengar (lärares löner och gruppstorlekar) utan en djupare diskussion med förankring i aktuell forskning som kan kokas ner till vardagsnära metoder som ger bevisad effekt. En satsning på tid och struktur för kollegialt lärande där lärares samlade erfarenhet kan förfinas, delas och nå ut till eleverna i klassrummet, det digitala eller IRL. Mitt bidrag till detta är dessa två bilder som jag fotograferade vid Karlstad Universitet då jag och flera andra handledare inom matematiklyftet var på två dagars utbildning. Arne Engström, universitetslektor, docent och forskare sammanfattade då professor John Hatties forskningsöversikt med över 80 miljoner elever (källa: SKL). I denna förkortade sammanställning av vad som gör skillnad för elevers resultat är utvecklingen kopplad till att vi fokuserar på just undervisningen och insatser med stora effekter på resultaten är följande:

– utvärdering av undervisningen
– att läraren är tydlig i sin undervisning
– feedback från lärare till elev
– omfattande stöd till elever i svårigheter
– accelererad undervisning för duktiga elever
– insatser för att minska störande beteende

Inget av ovanstående hörde jag nämnas vid gårdagens debatt, i stället diskuterades lärarnas löner, gruppernas storlek, betyg i ännu lägre åldrar m.m m.m. Men Hattie säger att det är läraren som gör skillnad – i allafall vissa lärare. Framgångsreceptet har ni nedan, sammanställt av Arne Engström, Karlstad Universitet.