Nästa steg

Firade ett år med bloggen för några veckor sedan. Bloggen som under året har fungerat som en reflektionsyta för mig och mina tre olika uppdrag som jag haft detta läsår. Konstaterar att året verkligen varit lärorikt och att jag fått chansen till massor av olika möten med människor och verksamheter som hjälpt mig lyfta blicken och ökat min kunskap och förståelse för skolutveckling. Men – det har också varit ett splittrat år – där jag har skiftat både plats och fokus flera gånger om dagen och ibland fått jobba hårt med att bibehålla kontinuiteten och uthålligheten då uppdrag ibland krockat både i tid och i mitt huvud.

Så med erfarenheter från den bästa kompetensutvecklingen man kan tänka sig – att jobba som kvalitetsutvecklare och matematikhandledare – backar jag nu hem till min egen verksamhet på Riksgymnasiet för att jobba heltid där kommande läsår. Planen är att jag ska dela min tid mellan undervisning och kvalitetsutveckling på vår enhet. En liten del av min tid kommer jag också fortsättningsvis vara en del av redaktionsgruppen för Pedagog Örebro.

Mina förhoppningar och förväntningar kring detta nya upplägg i min yrkesvardag är att jag ska få jobba med utveckling av vår egen verksamhet, med mina närmsta kollegor och lära känna dem och deras vardag bättre. Jag vill också tillsammans med kollegor och skolledning sätta upp mål – på kort och lång sikt – som ska leda oss i arbetet med att göra vår verksamhet så bra det bara går för att våra elever ska utvecklas så långt det är möjligt.

Hur når vi dit

Jag planerar att fortsätta blogga men med tanke på att jag nu hoppas få jobba långsiktigt och uthålligt och fokusera på vår enhet kanske jag ska byta underrubrik på bloggen. Från ”Tre uppdrag och ett läsår” till ”Ett uppdrag och tre läsår”. Vad tror ni om det?

1 år

Tänk vad tiden går. För ett år sedan satte jag mig på tåget med mina tre nya kollegor som också skulle handleda grupper i matematiklyftet. En av dem, Fredrik, skulle dessutom bli min kollega i kvalitetsutvecklargruppen där jag skulle arbeta hälften av min tid. Samma dag som vi åkte till Stockholm på den inledande utbildningsdagen så tryckte jag igång den här bloggen. 77 inlägg senare och med nästan 6000 visningar så firar jag med detta inlägg födelsedag och funderar på vad jag ska göra med bloggen nu, när vi går in på år två. Men mer om framtiden i kommande inlägg, nu njuter vi av födelsedag och firar den med hemmaritad tårta! Grattis grattis!

20140425-123001.jpg

TemaTeam till alla

Handen på hjärtat – hur mycket av din mötestid på skolan ägnas åt pedagogiska diskussioner och lärande samtal? Fundera en stund och definiera sen dina möten genom att använda A-S-K. Behandlar era möten oftast akuta ärenden eller är av administrativ art där snabba beslut ska tas, då har ni A-möten. Eller är mötena av social karaktär där syftet är att trivas och skapa gemenskap, då har ni ett S-möte. Hur ofta eller hur stor del av era möten är K-möten? K som för kunskapsfördjupande och kollegialt lärande. Möten där fokus är att lära om och lära tillsammans för att förändra invanda handlingsmönster.

På vår senaste träff för handledare i matematiklyftet så föreläste Per Fagerström, samordnare för problembaserad skolutveckling på Karlstad Universitet, om dessa olika mötesformer och hur man med fokus och frågan ”Vilket sorts möte har vi nu?” oftare kan hitta in på K-mötena som i längden leder till en lärandekultur i skolan. Det är så lätt att fastna A-möten och en handlingskultur där det är görande och ”vem gör vad” – fokus.

Varför lyfter jag då denna fråga här på bloggen med er och med ovanstående rubrik. Jo, jag tycker att vi är på rätt väg på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade på Tullängsskolan då vår ledning sett över mötestiden och fördelat tiden för olika typer av möten. Flera gånger under terminen har vi våra ”TemaTeam” där vi i mindre grupper, med utgångspunkt i våra intressen och ledningens fokusområden, får välja lärandegrupper där vi jobbar praktiskt med skolutveckling och pratar pedagogik, undervisning och verktyg för detta.

Så ta en titt på nästa möte du deltar i, hur ser det ut, hur stor del av mötet används till A resp. S resp. K ? Lite A och lite S kan i och för sig behövas i alla möten men jag tror skolutvecklingen skulle ta fart på riktigt om vi oftare använde skolans mötestid till K-möten och kollegialt lärande. Så mera tid till TemaTeam – till alla!

20140308-225222.jpg

Blogga av mig lite

Måste bara få reflektera lite här med er innan jag stänger butiken för idag. Har börjat arbetet med modulen Algebra med mina lärare på Navet. Idag inledde vi arbetet med del två och syftet idag var att få syn på kritiska aspekter i undervisningen som är nödvändiga för att eleverna ska förstå och kunna gå vidare. Innan jag kom till dagens träff med matematiklyftet var jag ganska splittrad. Jag upplevde texterna vi läst denna vecka som krångliga och abstrakta med många nya, svåra ord och sammanhang. Jag var mycket tveksam hur jag skulle kunna angripa dagens innehåll och få till en meningsfull diskussion. Så jag slängde mig ut. Skrev upp följande på tavlan:

IMG_2087

Jag ställde mig vid tavlan och körde bara igång. Jag tänkte att jag låter det rulla på. Själv hade jag otroligt svårt att på min egen kammare hitta alla aspekter som man behöver synliggöra för att lösa uppgiften. Jag hamnade direkt i ett uttryck med bokstäver som symboler och förstod inte riktigt själv hur jag hittade dit. Men nu vet jag. Tack vare vår sammansättning av lärare från åk 1-9 så fick vi till en fantastisk diskussion. Lärarna vågade tänka högt och vrida och vända på sina tankar. De resonerade och kommunicerade. Jag försökte sammanfatta och provocera och här och där krånglade jag också till det, både medvetet och omedvetet. Vi fastnade en lång stund vid symbolen för det okända.
I uppgiften stod det ”n” men med risk för att förväxla det med antalet ”en” så bytte vi till ”z”. Men ”z” med slarvig handstil på tavlan blir ju ”2”…. så fortsatte vi ett tag och landade i att vi inte behöver börja med en bokstav. Vi kan använda en symbol, vilken som helst. Därav stjärnan på tavlan nedan. Nästa steg är förstås att infoga bokstäver som symboler i olika uttryck men jag hoppas ”stjärnan” ska bli en påminnelse om hur viktigt det är att eleverna verkligen förstår bokstävernas användning i algebran.

IMG_2088

Jag är ganska stolt över att jag vågade köra på trots att jag inte hade bilden klar för mig från början. Mest stolt är jag dock över mina modiga lärare som vågar dela med sig, ifrågasätta, stöta och blöta tillsammans. Häftigt också att se hur de närmar sig en gemensam uppgift som denna utifrån sina egna vardagliga erfarenheter och möten med eleverna. Vill du hitta uppgiften i sin ursprungliga form så finns den här på sidan 4.

Ingen vanlig dag

En torsdag i oktober, lektionsfri för att egentligen arbeta med mina andra två uppdrag, kvalitetsutvecklare och matematikhandledare. Så passande att då bli inbjuden, tillsammans med en elev och rektor, till miljöpartiets kontor på Vasatorget för att prata skola i allmänhet och riksgymnasiet i synnerhet med deras språkrör Gustav Fridolin.
Över en kopp kaffe pratade vi om hur skolan kan jobba med aktuell forskning, vad lärare behöver för att stanna kvar i yrket, hur specialpedagogik som lyfts in i klassrummet kan gynna alla elever, hur riksgymnasiet idag fungerar och vilka behov elever som finns i vår verksamhet har. Eleven som jag tagit med till detta samtal fick också chansen att sammanfatta vad som är viktigast i skolan: ”Att lärarna är bra och att de ger oss kunskap” – vilket sammanfaller med vad forskningen säger.

En lärorik förmiddag för mig, för min elev och förhoppningsvis även för Gustav och hans partikamrater… och i bilen hem från mötet fortsatte jag och min elev prata politik. Detta resulterade i en konkret idé om ett riksdagsbesök med hans klasskamrater. Hoppas vi kan göra verklighet av detta inom kort.

Hemma igen satte jag mig för att skriva färdigt höstterminens omdömen. Det är ju svårt och jag prövar och vrider och vänder på mina formuleringar. Många elever får omdömen med liknande formuleringar och efter att prövat olika sätt att skriva har jag kommit fram till att utgå från följande modell där varje mening börjar: ”Du kan…. Du behöver utveckla…. Det kan du göra genom att…” Tänker att genom dessa formuleringar så blir omdömet både summativt (du kan) och formativt (du behöver utveckla… genom att)

20131024-190218.jpg

Men dagen var inte slut här. Efter att ha filat på mina omdömesformuleringar cyklade jag vidare till mitt lärargäng på Navet som jag handleder i matematiklyftet. Idag fick de reflektera över aktiviteter där de planerat att använda flera uttrycksformer (bild, symboler, situationer, ord och laborativa material). Intressanta diskussioner där alla årskurser från 1 till 9 samt även språkklassen ingår vilket ger ett underbart diskussionsklimat när lärarna från olika stadier delar med sig av sina tankar, arbetssätt och idéer.

En innehållsrik dag avslutades sen tillsammans med familjen som firade mig med hämtmat och tårta. Kan en födelsedag bli bättre? Tror inte det. Tack alla inblandade.

20131024-190310.jpg

Snart halvtidsvila

Höstlov i sikte. Halvtid i höstterminen och tid för lite avstämning. Hur gick det med 50+30+20? Blev det verkligen 100? Ja på ett sätt så funkar det ju faktiskt så. De dagar jag är på Tullängsskolan, måndagar och tisdagar, så är jag verkligen där och försöker vara närvarande i min undervisning, mina elever och mina kollegor. Onsdagar på Glanshammar försöker jag på samma sätt att se den vardagen med pigga ögon, men det är för lite tid. Jag skulle vilja vara där mera, vara närmare eleverna och lärarna. Lära mig mer om deras vardag och dela deras tankar och höra mer av deras reflektioner. Men nu är det bara en dag i veckan och jag får nöja mig. Det går bra i bland men ibland känns det frustrerande att vi har så lite tid tillsammans. Torsdagar fylls med inläsning och div. planering av mina olika uppdrag, ibland på egen hand, ibland med min kvalitetsutvecklarkollega Fredrik. Dagen avslutas med matematiklyftet på Navet med ivriga och lärorika diskussioner kring undervisningskultur och matematiskt innehåll.

Sen kommer då fredagen – och det är väl här skon klämmer. Förmiddag med intensiv undervisning. Tre grupper i Naturkunskap med bara en ynklig kafferast tar på mina krafter. Utan min underbara kollega som teckentolkar mig vet jag inte riktigt hur det skulle gå. Hon ger mig lite extra andrum i en intensiv men rolig förmiddag. Efter lunch är det dags för fredagseftermiddagen tillsammans med kvalitetsutvecklarna på Västra Engelbrektsskolan. Alltid roligt att träffa alla och programmet är relevant och intressant. Problemet är bara att där någonstans behöver jag runda av veckan vilket inte alltid ryms innan dagen avslutas. Kommer på mig själv vecka efter vecka att det finns saker som inte är kollade, fixade eller reflekterade och det känns i kroppen när veckan får ett intensivt slut, in i kaklet så att säga. Sammanfattningsvis är mina veckor roliga, utmanande och lärorika med massor av input….och lite mer än hundra blir det nog om jag ska vara kritisk. Ska skärpa mig till nästa halvlek och prioritera bättre. Lovar!

20131020-155010.jpg

Likvärdighet i skolan

Sitter och tittar på Micke Gunnarssons senaste klipp om skolpolitik och hur han ser på skolan i allmänhet och läxor i synnerhet. Har själv funderat mycket på det här senaste tiden och när jag nu startat upp alla mina nya uppdrag i skolan så snurrar tankarna ännu snabbare än förut.

Att skapa en likvärdig skola handlar för mig först och främst om två saker:

1. För att få en rättvis och likvärdig skola så måste vi behandla alla elever olika. Ja, du läste rätt, OLIKA behandling. Alla barn måste mötas utifrån just sina förutsättningar och möjligheter. Först då kan skolan bli till för alla. Genom att bygga en relation och lära känna varje elevs individuella behov och försöka möta dem så långt det är möjligt kan vi börja bygga en likvärdig skola, en skola där alla får lyckas. Min sambo som också är lärare kom också med en klok fundering här om dagen. Han hade i detta sammanhang funderat på varför skolorna har en ”Likabehandlings-plan”, det borde väl heta ”Likamöjlighets-plan” istället. För om vi behandlar alla exakt lika då kommer ju måluppfyllelsen i skolan att sjunka som en sten. Vad just du behöver är ju inte samma sak som hon eller han eller hen behöver.

2. Grundläggande för likvärdigheten handlar också om att att alla lärare som är mentorer/handledare för en grupp elever arbetar systematiskt och med samma metod kring mentorskapet så att alla elever möter en insatt lärare med en tydlig bild av vad rollen som mentor innebär, d.v.s att mentor och elev tillsammans jobbar på ett sätt som är känt av alla; skolledning, lärare, elevhälsa, elever och föräldrar. Mentorskapet ska inte vara ett lotteri utan alla elever har rätt att ha en mentor som utför uppdraget enligt en väl förankrad och känd plan på skolan.

Vad det gäller läxor i skolan så har jag ingen bestämd uppfattning men jag gillar den formulering som Skolverkets generaldirektör Anna Ekström delade med sig av i en intervju i SVD häromdagen: ”Vi kan inte ha ett system som är beroende av att föräldrar ser till att deras barn klarar skolan”. Förnuftigt formulerat!

Nedan hittar du några centrala ord för mig när vi i skolan ska arbeta med ovanstående områden:

20130829-100314.jpg

Fyra skolor

Då är jag igång. På riktigt. Tänkte försöka summera min första skolvecka på mina fyra skolor som är mina arbetsplatser närmsta året. Började veckan ”hemma” på Tullängsskolan med upprop för nya och gamla elever och under eftermiddagen fick jag träffa mina två mentorselever som jag har kvar från förra året. Skönt att se dem igen och höra lite om hur de haft det under sommaren. Tisdagen fortsatte med idrottsdag med våra tvåor och på förmiddagen simmade vi och livräddade varandra på Gustavsvik och efter pedagogisk lunch fortsatte vi till Hästhagen där eleverna tränade på att kontrollera en kanot tillsammans med en kompis. Sen avslutade jag dagen på Navets skola där jag hade ett första samtal med en engagerad lärare kring ett av mina kommande uppdrag där.

Onsdagen startade jag upp tillsammans med min kollega Fredrik Bergman på Västra Engelbrektsskolan där vi kvalitetsutvecklare kommer ha gemensamt arbetsrum och möteslokal. Vi samlade tankarna och åkte sen till Glanshammars skola där vi möttes av engagerade lärare och nyfikna och glada elever när vi gick runt i klassrummen och presenterade oss. Efter en intensiv dag med många nya ansikten och intryck planerade vi upp kommande onsdag i Glanshammar innan vi åkte hemåt.

Torsdagen ägnades åt planering och dokumentation samt uppstart av mattelyftet på Navets skola. Nio lärare från åk 1-9 samlades för att diskutera kollegialt lärande och notering av sin egen eller kollegas undervisning. Två timmar rasade iväg med många bra pedagogiska tankar och diskussioner.

Avslutade sen veckan med att äntligen börja undervisa. Tre nya grupper i Naturkunskap där jag lyssnade in elevernas tankar kring kursen och dess innehåll. Vi diskuterade också spelregler i vårt klassrum, dvs vi pratade tillsammans hur det ska fungera när vi har lektion för att alla ska kunna höra/se, hänga med och få förutsättningar att klara kursmålen. Alla elever fick även bekanta sig med Its learning och första uppgiften var att läsa kunskapskraven för de olika betygen i kursen och sätta upp ett eget mål för kursen och skicka in det till mig på Its. Efter en supersnabb lunch cyklade jag sen till Rådhuset för att avsluta veckan tillsammans med mina kvalitetsutvecklarkollegor. Jag och Fredrik hade förberett en presentation för att gå igenom hur vi på ett effektivt sätt kan använda våra Ipads för dokumentation och kommunikation. Det blev några timmar med mycket lärande tillsammans och roligast var nog när alla samtidigt skrev in sina kontaktuppgifter i ett gemensamt dokument på G-drive. Ja jag vet, vi kanske låter lättroade men det var sen fredageftermiddag och alla hade haft lång vecka med mycket nya intryck. Dessutom är ju lärandet så mycket effektivare, i alla fall för mig, om det kan få vara lustfyllt och jag får skratta lite. Nu lite helg innan ny vecka med hög fart.

20130824-103849.jpg

100 %

Några timmar kvar av sommarlovet så kan jag konstatera att batteriet är fullt. 100 % laddat med energi hämtat från sol och sömn bl.a. Det har tagit åtta veckor och varje timme har varit nödvändig men nu är jag redo för ett nytt LÄR-år. För det är precis vad jag förväntar mig, ett år fullt av lärande, då jag nu går in i min nya mix av uppdrag. En stor utmaning med flera uppdrag blir att få 50 + 30 + 20 att bli 100. Som mattelärare borde ju den likheten vara enkel men i verkligheten kan flera uppdrag ha en tendens att tillsammans bli mer än 100 %. Jag ser i alla fall otroligt mycket fram emot morgondagen och det ska bli så kul att träffa alla kollegor igen. Ska också bli spännande och se om jag kan plocka fram teckenspråket igen efter ett långt sommarlov. Jag hoppas det för jag vill så gärna komma vidare i min utveckling och lära mera och kommunicera bättre med elever och kollegor. Nu ställer jag klockan och räknar ner till starten…

20130811-230239.jpg

Nystart

Idag var det så dags att fira av den varmaste sommaren på länge och ställa om till jobbfokus och nya utmaningar. Har varit på jobbet hela dagen och läst första delen i modulen ”taluppfattning” för alla årskurser som jag ska handleda under höstterminen. Blev nästan rörd över hur genomtänkt och innehållsrikt materialet var och jag hoppas det fortsätter likadant genom hela modulen för då kan matematiklyftet göra skillnad – på riktigt! Jag tror ju på det kollegiala utvecklingsarbetet och värdet av att våga se sig själv och sin undervisning i ett sammanhang där jag blir medveten om de val jag gör och vad det leder till. Om stora delar av landets matematiklärare går igenom matematiklyftet och kan anamma det kollegiala lärandet och dessutom vågar ta ut svängarna lite mer för att locka fram elevernas nyfikenhet, resonemang och tankestrategier då är vi något stort på spåret. Jag lovar att anstränga mig för att dra mitt strå till stacken och tillsammans med alla andra mattemyror ute i Sverige så tror jag vi kan göra skillnad.

20130809-001510.jpg
Foto: © Eva Hjortsberg Deermountaindesign