Sista dagen på internatet med kvalitetsutvecklarna så ägnade vi eftermiddagen åt att pröva en modell för kollegahandledning. Metoden hade Max – vår samordnare – hämtat ur boken Kollegahandledning i skolan (Lauvås, Hofgaard Lycke och Handal) och vi hade alla förberett oss genom att tänka ut ett pedagogiskt problem som vi mött i vår skolvardag. Vi jobbade i grupper med sex/sju deltagare och innan vi satte igång utsåg vi ordförande och sekreterare, letade reda på ett rum med whiteboardtavla samt kom överens om att tystnadsplikt kring våra problem skulle råda i rummet.

Här kommer en kort sammanfattning av själva modellen för handledning, som du kan prova själv tillsammans med kollegor i din närhet. Själva idén är att jobba med autentiska problem som har ett äkta värde för dig som pedagog (eller ledare om ni är en grupp skolledare som jobbar tillsammans).

Presentation av problem – varje deltagare presenterar kort sitt problem under max 2 min. Sekreteraren sammanfattar varje problem med några stödord på tavlan.
Val av problem – varje deltagare får önska och rösta på vilket problem de vill jobba vidare med och analysera. Om gruppen inte kan enas så har ordförande utslagsröst.
Mer information om problemet – Den person som ”äger” det utvalda problemet får under 5 minuter berätta mer om sitt problem utan att bli avbruten med frågor.
Klargörande frågor om problemet – varje deltagare får, i tur och ordning, ställa frågor för att få djupare förståelse för problemet. Har man inga fler frågor får man säga ”pass” men man får inte ge råd till problemägaren i detta skede. Varje deltagare gör egna anteckningar om problemet.
Egna förslag på lösning – Efter frågerundan får problemägaren på egen hand sätta ord på vad som hon eller han anser kan vara lösningar på problemet. Sekreteraren antecknar problemägarens egna förslag på tavlan.
Råd – Nu är det dags för deltagarna att, i tur och ordning, ge ett råd var till problemägaren. Ni fortsätter runt bordet tills alla råd är slut. Sekreteraren antecknar alla råd på tavlan.
Utvärdera råden – Problemägaren går igenom listan med råd och sätter ”plus” framför råd som hon eller han tycker kan vara till hjälp och ett ”minus” framför råd som inte är aktuella.

Avsluta med att summera övningen. Är det något ni vill lägga till i efterhand? Hur upplevde problemägaren övningen och vad upplevde de andra deltagarna?

Trots sen fredageftermiddag när vi gjorde denna övning så lyckades vi hålla fokus i vår grupp och leverera massor med lösningar till det utvalda pedagogiska problemet. En ytterligare sak vi tog med oss från övningen var en diskussion om hur det känns att ge och få råd och hur lätt det kan vara att gå i försvar och vilja ge respons på råden som kommer in istället för att ta in och ta hjälp. Deltagarna i övningen som frågade och gav råd tyckte också det var skönt att få vänta på sin tur och veta att de fick ordet enligt given turordning och kunde sitta lugnt och vänta på sin tur att få bidra till problemlösningen.

Detta blogginlägg är i första hand skrivet som stöd för mitt eget minne men kan du eller någon annan ha nytta av min sammanfattning av modellen så är ju det jättebra. Ett annat minne från internatet med kvalitetsutvecklarna är detta försök till selfie/wefie på oss alla. Men armarna var för korta så det blev bara ett urval av kollegorna som fastnade på bilden…

Sitter idag på Solliden strax utanför Örebro för två dagars internat tillsammans med mina kvalitetsutvecklarkollegor. Dag ett har fokus på skrivande för lärande och kunskapande genom textseminarium. Genom att diskutera och problematisera varandras texter, som vi skrivit om uppdragen och deras genomförande, försöker vi dela med oss av våra lärdomar och fördjupa oss i fortsatta frågeställningar.

Några rubriker som hanterats under dagen är Kollegialt lärande, Formativ bedömning, Värdegrundsarbete, Språkutvecklande arbetssätt, Genus, Normkritik, Interkulturalitet och Pedagogiskt ledarskap. I samtalen lyfts frågor, funderingar och utvecklingsområden. Intrycken och idéerna sköljer över mig hur vi ska ta tillvara alla erfarenheter och lärdomar som vi gjort under det här inledande året som kvalitetsutvecklare.

En tanke som länge funnits i mitt bakhuvud är hur vi i våra uppdrag inkluderar och involverar skolledarna, dvs rektorer och förskolechefer, i vårt arbete och uppdrag. Att regelbundet möta skolledaren som är vår uppdragsgivare tror jag är en framgångsfaktor. Genom att mötas, lyssna, ställa frågor och låta skolledarens tankar från vardagen studsa mot oss kan kanske utmaningar synliggöras och fördjupas.

Jag vill därför presentera ett förslag för alla skolledare där ute: Skapa ”reflextid” för dig själv, det är du och din verksamhet värd. Det du behöver för detta är ca 45 min i veckan, en pedagog eller annan person med inblick i din verksamhet, kanske en kvalitetsutvecklare, arbetslagsledare eller en förstelärare, som du känner förtroende för och som kan reflektera och spegla dina tankar. Att vara reflex för dig innebär, förutom att lyssna och ställa fördjupande frågor, att dokumentera samtalen och hålla i och hålla ut och lyfta frågor från träff till träff för att bidra till långsiktighet och helhet. Med utgångspunkt i dina egna tankar kommer reflextiden ge dig möjlighet till reflektion och lärande om din egen verksamhet som du kanske sällan hittar tid eller form för annars i din ledarvardag.

Igår rundade jag av ett av mina uppdrag som kvalitetsutvecklare. Under höstterminen har jag stöttat processen att sätta igång arbetet med Verkstán – en sal på Navets skola där kreativitet, skapande och entreprenöriellt lärande ska få plats och utrymme. Uppdraget har varit av mindre karaktär och drivande i arbetet har två lärare på skolan varit. I går var det så dags för att avrunda höstterminens arbete och göra avstamp för salens framtid på riktigt. Detta gjorde vi under en två timmar lång workshop med lärarna på skolan. Programmet bestod av tre punkter:

1) Kort praktisk info om bl.a. bokning, budget och beställningar.

2) I mixade grupper, från olika arbetslag, fick lärarna i uppdrag att bygga en kulbana där en kula – på så lång tid som möjligt – skulle förflytta sig från stolssitsen till golvet. Varje grupp fick ett ”bygg-kit” med materiel och efter 30 minuters byggtid var det dags för uppvisning. Grupperna presenterade sin designidé bakom bygget och sen testade vi funktionen genom att ta tid på kulans väg från stol till golv.

3) Som avslutning fick grupperna diskutera entreprenöriellt lärande och förhållningssätt. Sina resultat fick de sen rapportera in i ett google-formulär. Lärarna fick också individuellt skriva ner egna undervisningsidéer som de kan använda Verkstán till. Resultaten av dessa avslutande övningar rapporterade jag i går kväll in till skolans rektor och därmed är min insats avslutad och uppdraget utfört!

PAR som i två kollegor, PAR som i Planering – Aktivitet – Reflektion.
Denna modell, PAR-modellen, har jag och min kollega Fredrik Bergman jobbat fram – fritt omarbetad efter G. Handal mfl – och använt i vårt uppdrag som Kvalitetsutvecklare på Glanshammars skola.

Syftet är att introducera en modell för kollegialt lärande som kan användas i vardagen,
t ex i klassrummet tillsammans med en kollega. Efter gemensam planering av en aktivitet där genomförande kollega sätter upp mål observeras sedan aktiviteten (aktivt eller passivt) av handledande kollega för att sedan reflekteras tillsammans. Sen tar man med sina erfarenheter och reflektioner in i nästa omgång och tar allt om igen och byter roller med varandra.

Använd den gärna i din vardag tillsammans med en kollega. Testa den i klassrummet, på mentorssamtalet, på utvecklingssamtalet, på föräldramötet… Variera kollega du arbetar med för att maxa utbytet i kollegiet.

Fredag med kvalitetsutvecklarna och min och Fredriks dag, dvs vår tur att hålla i agendan och planera innehållet. Vi valde Kollegialt lärande – här och där som tema och rubriken syftar på det kollegiala lärandet i kvalitetsutvecklargruppen (här) och det arbete vi gör ute på våra uppdrag (där) på Navet, Lillån och Glanshammars skola.

Som kvalitetsutvecklare arbetar vi i mindre team i våra uppdrag och dessa grupper fick idag i uppgift att samtala kring veckan som gått med ett annat team som lyssnade tyst under 6 minuter. Kommande 6 minuter fick lyssnande team ställa klargörande frågor och reflektera över vad de hört. Sista 3 minuterna sammanfattade teamet som var i fokus slutsatser och lärdomar att ta med in i nästa veckas arbete. Efter dessa 15 min bytte grupperna roller med varandra och upprepade metoden ytterligare en gång. Vid återsamlingen i stor grupp sammanfattade vi våra slutsatser och avslutade med en utvärdering av modellen vi prövat i webb-verktyget Socrative.

Utvärderingen sammanfattade många fördelar med modellen men även några utvecklingsområden som vi tar med oss och som kan förfina modellen om vi använder den igen, i kvalitetsutvecklarsammanhang eller ute på våra uppdrag eller kanske i vår egen skolvardag som lärare och kollega. Kommentera gärna inlägget med fler idéer om hur ni jobbar med kollegialt lärande på Er skola.