Vintertid & Vinterdäck

Vilken lång helg! Tänk vad en timme extra kan göra för balansen. Hann sova lite extra, skriva in alla omdömen, byta till vinterdäck på bilen och jogga en sväng i den milda höstluften. Dessutom hittade jag hårddisken med alla filmer från barnens första år, allt från första stegen och smakportioner till discodans i köket med träslevarna i högsta hugg. Varför skriver jag då detta här kan man undra. Ja, jag vet inte riktigt själv men det här är ju också en del av livet. Mest jobb här annars men jag vill inte glömma bort det andra också. Det riktigt viktiga…och jag påminner mig själv om ett viktigt beslut jag tog för två år sen.

Precis två år är det sen jag valde om och valde att hoppa av och börja om. Jag visste inte då vart det skulle leda men det blev ju bra. Jag sökte mig tillbaka till läraryrket efter åtta år som projektledare/chef och i början var det tufft att börja om. Slumpen ledde mig till Riksgymnasiet, en helt ny värld och miljö, som i början skrämde mig, men som strax började utmana mig på riktigt. I backspegeln ser jag att det som först kändes konstigt och ovant blev bra och vidgade mitt perspektiv. Jag har också på riktigt insett hur mycket jag har att lära mig och hur mycket som jag inte kan. Därför ser jag fram mot läsårets alla tillfällen till lärande, i vardagen eller som i morgon då vi har 1-1 workshop på Tullängsskolan på höstlovets första dag. Fylla på och utöka, hitta nya områden att utforska. Världens bästa jobb har jag och trots kyligare tider, mörker och vintertid så vill jag inte gå i ide som björnen eller lämna landet som fåglarna. Nej nu tar vi vara på höstlovet och laddar in ny kunskap och energi med några studiedagar följt av ett par sköna lovdagar.

20131027-211021.jpg
Foto: © Eva Hjortsberg Deermountaindesign

Kollegialt lärande – här och där

Fredag med kvalitetsutvecklarna och min och Fredriks dag, dvs vår tur att hålla i agendan och planera innehållet. Vi valde Kollegialt lärande – här och där som tema och rubriken syftar på det kollegiala lärandet i kvalitetsutvecklargruppen (här) och det arbete vi gör ute på våra uppdrag (där) på Navet, Lillån och Glanshammars skola.

Som kvalitetsutvecklare arbetar vi i mindre team i våra uppdrag och dessa grupper fick idag i uppgift att samtala kring veckan som gått med ett annat team som lyssnade tyst under 6 minuter. Kommande 6 minuter fick lyssnande team ställa klargörande frågor och reflektera över vad de hört. Sista 3 minuterna sammanfattade teamet som var i fokus slutsatser och lärdomar att ta med in i nästa veckas arbete. Efter dessa 15 min bytte grupperna roller med varandra och upprepade metoden ytterligare en gång. Vid återsamlingen i stor grupp sammanfattade vi våra slutsatser och avslutade med en utvärdering av modellen vi prövat i webb-verktyget Socrative.

Utvärderingen sammanfattade många fördelar med modellen men även några utvecklingsområden som vi tar med oss och som kan förfina modellen om vi använder den igen, i kvalitetsutvecklarsammanhang eller ute på våra uppdrag eller kanske i vår egen skolvardag som lärare och kollega. Kommentera gärna inlägget med fler idéer om hur ni jobbar med kollegialt lärande på Er skola.

20131025-213908.jpg

Ingen vanlig dag

En torsdag i oktober, lektionsfri för att egentligen arbeta med mina andra två uppdrag, kvalitetsutvecklare och matematikhandledare. Så passande att då bli inbjuden, tillsammans med en elev och rektor, till miljöpartiets kontor på Vasatorget för att prata skola i allmänhet och riksgymnasiet i synnerhet med deras språkrör Gustav Fridolin.
Över en kopp kaffe pratade vi om hur skolan kan jobba med aktuell forskning, vad lärare behöver för att stanna kvar i yrket, hur specialpedagogik som lyfts in i klassrummet kan gynna alla elever, hur riksgymnasiet idag fungerar och vilka behov elever som finns i vår verksamhet har. Eleven som jag tagit med till detta samtal fick också chansen att sammanfatta vad som är viktigast i skolan: ”Att lärarna är bra och att de ger oss kunskap” – vilket sammanfaller med vad forskningen säger.

En lärorik förmiddag för mig, för min elev och förhoppningsvis även för Gustav och hans partikamrater… och i bilen hem från mötet fortsatte jag och min elev prata politik. Detta resulterade i en konkret idé om ett riksdagsbesök med hans klasskamrater. Hoppas vi kan göra verklighet av detta inom kort.

Hemma igen satte jag mig för att skriva färdigt höstterminens omdömen. Det är ju svårt och jag prövar och vrider och vänder på mina formuleringar. Många elever får omdömen med liknande formuleringar och efter att prövat olika sätt att skriva har jag kommit fram till att utgå från följande modell där varje mening börjar: ”Du kan…. Du behöver utveckla…. Det kan du göra genom att…” Tänker att genom dessa formuleringar så blir omdömet både summativt (du kan) och formativt (du behöver utveckla… genom att)

20131024-190218.jpg

Men dagen var inte slut här. Efter att ha filat på mina omdömesformuleringar cyklade jag vidare till mitt lärargäng på Navet som jag handleder i matematiklyftet. Idag fick de reflektera över aktiviteter där de planerat att använda flera uttrycksformer (bild, symboler, situationer, ord och laborativa material). Intressanta diskussioner där alla årskurser från 1 till 9 samt även språkklassen ingår vilket ger ett underbart diskussionsklimat när lärarna från olika stadier delar med sig av sina tankar, arbetssätt och idéer.

En innehållsrik dag avslutades sen tillsammans med familjen som firade mig med hämtmat och tårta. Kan en födelsedag bli bättre? Tror inte det. Tack alla inblandade.

20131024-190310.jpg

Snart halvtidsvila

Höstlov i sikte. Halvtid i höstterminen och tid för lite avstämning. Hur gick det med 50+30+20? Blev det verkligen 100? Ja på ett sätt så funkar det ju faktiskt så. De dagar jag är på Tullängsskolan, måndagar och tisdagar, så är jag verkligen där och försöker vara närvarande i min undervisning, mina elever och mina kollegor. Onsdagar på Glanshammar försöker jag på samma sätt att se den vardagen med pigga ögon, men det är för lite tid. Jag skulle vilja vara där mera, vara närmare eleverna och lärarna. Lära mig mer om deras vardag och dela deras tankar och höra mer av deras reflektioner. Men nu är det bara en dag i veckan och jag får nöja mig. Det går bra i bland men ibland känns det frustrerande att vi har så lite tid tillsammans. Torsdagar fylls med inläsning och div. planering av mina olika uppdrag, ibland på egen hand, ibland med min kvalitetsutvecklarkollega Fredrik. Dagen avslutas med matematiklyftet på Navet med ivriga och lärorika diskussioner kring undervisningskultur och matematiskt innehåll.

Sen kommer då fredagen – och det är väl här skon klämmer. Förmiddag med intensiv undervisning. Tre grupper i Naturkunskap med bara en ynklig kafferast tar på mina krafter. Utan min underbara kollega som teckentolkar mig vet jag inte riktigt hur det skulle gå. Hon ger mig lite extra andrum i en intensiv men rolig förmiddag. Efter lunch är det dags för fredagseftermiddagen tillsammans med kvalitetsutvecklarna på Västra Engelbrektsskolan. Alltid roligt att träffa alla och programmet är relevant och intressant. Problemet är bara att där någonstans behöver jag runda av veckan vilket inte alltid ryms innan dagen avslutas. Kommer på mig själv vecka efter vecka att det finns saker som inte är kollade, fixade eller reflekterade och det känns i kroppen när veckan får ett intensivt slut, in i kaklet så att säga. Sammanfattningsvis är mina veckor roliga, utmanande och lärorika med massor av input….och lite mer än hundra blir det nog om jag ska vara kritisk. Ska skärpa mig till nästa halvlek och prioritera bättre. Lovar!

20131020-155010.jpg

Skolpolitik

Nu tänkte jag ge mig in på ett område som jag egentligen borde undvika, nämligen politik, men med ett valår framför oss och med gårdagens partiledardebatt på svt i färskt minne så kan jag inte låta bli. Lyssnade förundrat i går på när politikerna kastade statistik och historiska misstag i ansiktet på varandra utan antydan till att ta in vad de andra sa.
Hur vore det istället med en samling kring skolan över blocken och över partigränserna.
En diskussion där man pratar med lärarna och inte om lärarna. En diskussion som inte utgår från pengar (lärares löner och gruppstorlekar) utan en djupare diskussion med förankring i aktuell forskning som kan kokas ner till vardagsnära metoder som ger bevisad effekt. En satsning på tid och struktur för kollegialt lärande där lärares samlade erfarenhet kan förfinas, delas och nå ut till eleverna i klassrummet, det digitala eller IRL. Mitt bidrag till detta är dessa två bilder som jag fotograferade vid Karlstad Universitet då jag och flera andra handledare inom matematiklyftet var på två dagars utbildning. Arne Engström, universitetslektor, docent och forskare sammanfattade då professor John Hatties forskningsöversikt med över 80 miljoner elever (källa: SKL). I denna förkortade sammanställning av vad som gör skillnad för elevers resultat är utvecklingen kopplad till att vi fokuserar på just undervisningen och insatser med stora effekter på resultaten är följande:

– utvärdering av undervisningen
– att läraren är tydlig i sin undervisning
– feedback från lärare till elev
– omfattande stöd till elever i svårigheter
– accelererad undervisning för duktiga elever
– insatser för att minska störande beteende

Inget av ovanstående hörde jag nämnas vid gårdagens debatt, i stället diskuterades lärarnas löner, gruppernas storlek, betyg i ännu lägre åldrar m.m m.m. Men Hattie säger att det är läraren som gör skillnad – i allafall vissa lärare. Framgångsreceptet har ni nedan, sammanställt av Arne Engström, Karlstad Universitet.

20131007-204314.jpg

1-1 på Riksgymnasiet

Så kom den då till slut ut i offentlighetens ljus på riktigt. Filmen från personalkonferensen som visar hur jag och mina kollegor arbetar med 1-1 på Riksgymnasiet på Tullängsskolan. Jag kan inte låta er vänta längre så här kommer den:

Vårt kollegiala lärande består just nu av våra TemaTeam som har olika inriktningar med fokus på 1-1. Ett mycket givande sätt att få tid och ta sig tid att fördjupa sig tillsammans med andra och utveckla sin undervisning. I slutet av terminen delar vi med oss av våra nya kunskaper mellan grupperna och arbetsformen kan varmt rekommenderas till andra som vill hitta en form för kollegialt lärande.

Personalkonferens Tullängen

Gårdagens sista arbetstimmar spenderade jag tillsammans med mina Tullängskollegor i Innova för gemensam personalkonferens. Gymnasiechef Vendela Lehn inledde med att berätta om skolans fokusområden detta läsår: 1-1, Kollegialt lärande och Gy11/GySär13. Personalkonferensen fortsatte med statistik kring måluppfyllelse och sen fick jag chansen att presentera kvalitetsutvecklarnas arbete just nu. Detta gjorde jag med följande film:

Efter filmen ställde jag några kontrollfrågor med det utmärkta verktyget www.socrative.com och bad även om lärarnas bästa 1-1 tips. Här kommer ett axplock av vad som kom in:

  • Att alla lärare runt eleverna använder datorerna.
  • Låt elever tipsa
  • Interaktiva spel om mänskliga rättigheter
  • Våga låta eleverna vara bäst i klassen
  • Its learning
  • Ge all personal tid till att sitta tillsammans varje vecka med 1-1
  • Geocaching

Efter min programpunkt fortsatte rektorerna från våra olika sektorer att presentera hur 1-1 arbetet ser ut hos dem och min sektor, Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, presenterade en fartfylld film med teckenspråk som grund. Hoppas snart kunna dela den här med er, men den finns ännu inte på youtube så jag återkommer i frågan om den blir uppladdad.

TemaTeam

Idag var en historisk dag i gymnasieskolan. Idag fick våra elever som går i tvåan sina datorer i satsningen ”1-1”. Utdelningen gick supersmidigt med hjälp av våra vaktmästare och ansvarigt företag som levererat datorerna. Dagen började dock med fokus på oss lärare när vi drog igång en ny termin med TemaTeam på min sektor, riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Vår rektor hade samlat in fokusområden från oss med utgångspunkt i 1-1 satsningen och efter en kort stund, med målformuleringen att vi ska ”Zlatanera” inom området, så förstod alla vad som gällde. Var och en fick välja TemaTeam och själv valde jag ”sociala medier i undervisningen” vilket resulterade i ett för dagen nytt instagram-konto och diskussioner och idéer om hur instagram skulle kunna användas i undervisningen. En väldigt rolig start på dagen som inom kort kommer synas i min undervisning – det är mitt mål i allafall.

20130903-214215.jpg

Wow-pedagogik

Tänkte ta chansen att skriva om KomTek igen, mitt gamla kära KomTek som blomstrar och utvecklas som aldrig förr. I fredags fick jag chansen att tillsammans med kvalitetsutvecklargruppen besöka KomTek under hela eftermiddagen och tillsammans lära känna deras Wow-pedagogik.

Vår grupp började hos Axel o Camilla och där fick vi höra om och känna på och fråga mer om luften och hur den funkar. Vi puffade rökringar med airzookan vi byggt och fick höra mer om hur KomTek ser på lärandet. Axel beskrev det så här: ”På KomTek ruggar vi upp barnens minnesyta med nyfikenhet så att kunskapen kan fastna på riktigt”. Enligt mig en fantastisk målbild att ha i tanken när vi planerar undervisning i skolan så att lärandet blir bestående och livslångt. Ser mig själv med ett sandpapper i handen som det står ”nyfikenhet” på med stora bokstäver. Om jag jobbar intensivt med det och lägger tid på underarbetet kan jag sen fylla på med fakta, begrepp, samband, procedurer och kunskap som då fäster på riktigt på detta välarbetade underlag.

Flera upplevelser kring KomTeks arbetssätt fick vi sen när vi fick i uppdrag att samarbeta och bygga högt och stadigt. Inte nog med att vi fick diskutera begrepp som fackverk, trianglar och diagonaler, dessutom fick vi delta i en utmärkt övning som väckte tankar kring gruppsamarbete och ledarskap. Allt detta med lite tejp, vattenflaskor och några sugrör – billigt och lärorikt.

Avslutade sen rundturen i KomTek-huset med en diskussion om ljus, elektroner och dioder som resulterade i blinkande smycken och minilampor. Vi fick också ”se” infrarött ljus med hjälp av digitalkameran vilket gav en riktig Wow-effekt i vår grupp och vi ville vetgirigt veta mera. Vi hade ruggat upp vår minnesyta och var redo för kunskapen som nu kunde klibba fast ordentligt.
Stort tack till enhetschef Anna och alla teknikpedagoger på KomTek för en innehållsrik, rolig, spännande och lärorik eftermiddag!

20130831-230548.jpg

Likvärdighet i skolan

Sitter och tittar på Micke Gunnarssons senaste klipp om skolpolitik och hur han ser på skolan i allmänhet och läxor i synnerhet. Har själv funderat mycket på det här senaste tiden och när jag nu startat upp alla mina nya uppdrag i skolan så snurrar tankarna ännu snabbare än förut.

Att skapa en likvärdig skola handlar för mig först och främst om två saker:

1. För att få en rättvis och likvärdig skola så måste vi behandla alla elever olika. Ja, du läste rätt, OLIKA behandling. Alla barn måste mötas utifrån just sina förutsättningar och möjligheter. Först då kan skolan bli till för alla. Genom att bygga en relation och lära känna varje elevs individuella behov och försöka möta dem så långt det är möjligt kan vi börja bygga en likvärdig skola, en skola där alla får lyckas. Min sambo som också är lärare kom också med en klok fundering här om dagen. Han hade i detta sammanhang funderat på varför skolorna har en ”Likabehandlings-plan”, det borde väl heta ”Likamöjlighets-plan” istället. För om vi behandlar alla exakt lika då kommer ju måluppfyllelsen i skolan att sjunka som en sten. Vad just du behöver är ju inte samma sak som hon eller han eller hen behöver.

2. Grundläggande för likvärdigheten handlar också om att att alla lärare som är mentorer/handledare för en grupp elever arbetar systematiskt och med samma metod kring mentorskapet så att alla elever möter en insatt lärare med en tydlig bild av vad rollen som mentor innebär, d.v.s att mentor och elev tillsammans jobbar på ett sätt som är känt av alla; skolledning, lärare, elevhälsa, elever och föräldrar. Mentorskapet ska inte vara ett lotteri utan alla elever har rätt att ha en mentor som utför uppdraget enligt en väl förankrad och känd plan på skolan.

Vad det gäller läxor i skolan så har jag ingen bestämd uppfattning men jag gillar den formulering som Skolverkets generaldirektör Anna Ekström delade med sig av i en intervju i SVD häromdagen: ”Vi kan inte ha ett system som är beroende av att föräldrar ser till att deras barn klarar skolan”. Förnuftigt formulerat!

Nedan hittar du några centrala ord för mig när vi i skolan ska arbeta med ovanstående områden:

20130829-100314.jpg