Matematik på teckenspråk

Äntligen har jag lyckats få till min första ”flippade” film med matematik på teckenspråk, en tanke jag grunnat på länge men inte haft tid att förverkliga. I fredags hittade jag 15 min då jag och Iren ”Jullan” Juhlin, en av skolans teckenspråkstolkar, kunde testa min idé.
Vi ställde upp min mini-ipad på ett högt bord och satte igång. Vi filmade allt i en tagning och idag har jag redigerat filmen i iMovie och lagt på start- och slutbilder samt höjt ljudnivån. I slutet av filmen la jag till några uppgifter där eleverna kan kontrollera om de förstått begreppen vi presenterar i filmen. Nu ligger den på min youtube-kanal och resultatet blev så här:

Om mina kollegor tror på idén kommer jag ha som mål att spela in flera filmer under vårterminen tillsammans med Jullan. Syftet är att göra korta filmer som förklarar matematiska begrepp med både tal och teckenspråk. Detta har jag letat efter på nätet men ännu inte hittat några. I samband med mina efterforskningar så hittade jag däremot en intressant artikel av Elsa Foisack publicerad av NCM i Nämnaren 2001. Nyfiken letade jag vidare och hittade även hennes avhandling ”Döva barns begreppsbildning i matematik”. Har inte hunnit läsa denna drygt 200 sidor långa text än men den får stå på läslistan framöver. I stället hittade jag en kortare artikel i Lärarnas Nyheter där några av hennes forskningsresultat presenteras kortfattat. I mitt sökande efter matematik för döva elever fann jag även denna databas med ”Tecken för matematiska begrepp”. Också ett material jag ska försöka hinna fördjupa mig i tillsammans med Jullan när vi planerar och spelar in fler filmer. Vad tycker ni? Tacksam för synpunkter och förslag på förändringar inför fortsättningen.

Uppdrag slutfört

Igår rundade jag av ett av mina uppdrag som kvalitetsutvecklare. Under höstterminen har jag stöttat processen att sätta igång arbetet med Verkstán – en sal på Navets skola där kreativitet, skapande och entreprenöriellt lärande ska få plats och utrymme. Uppdraget har varit av mindre karaktär och drivande i arbetet har två lärare på skolan varit. I går var det så dags för att avrunda höstterminens arbete och göra avstamp för salens framtid på riktigt. Detta gjorde vi under en två timmar lång workshop med lärarna på skolan. Programmet bestod av tre punkter:

1) Kort praktisk info om bl.a. bokning, budget och beställningar.

2) I mixade grupper, från olika arbetslag, fick lärarna i uppdrag att bygga en kulbana där en kula – på så lång tid som möjligt – skulle förflytta sig från stolssitsen till golvet. Varje grupp fick ett ”bygg-kit” med materiel och efter 30 minuters byggtid var det dags för uppvisning. Grupperna presenterade sin designidé bakom bygget och sen testade vi funktionen genom att ta tid på kulans väg från stol till golv.

3) Som avslutning fick grupperna diskutera entreprenöriellt lärande och förhållningssätt. Sina resultat fick de sen rapportera in i ett google-formulär. Lärarna fick också individuellt skriva ner egna undervisningsidéer som de kan använda Verkstán till. Resultaten av dessa avslutande övningar rapporterade jag i går kväll in till skolans rektor och därmed är min insats avslutad och uppdraget utfört!

IMG_2058

Julvila

Nu stänger jag bloggen för i år och önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Vilket år jag haft, så mycket lärande och så många nya kloka och spännande människor jag fått lära känna. Nu är det dock verkligen läge med lite paus för även om det varit roligt och helt fantastiskt lärorikt att gå in i en mix av olika skoluppdrag så har det varit ett vansinnigt högt tempo under hela höstterminen. Så nu lite vila och nödvändig återhämtning. Som en liten julklapp till er vill jag dela med mig av två helt fantastiska texter som har med skolan att göra. Kanske har du redan läst Benjamin ”Beppe” Singers text som han publicerat på Skolvårens blogg. Om inte – här är den – läs den nu! Den andra texten är skriven av Johan Lindström, skolledare och konsult. Den sätter verkligen fingret på känslan av att vara lärare, speciellt denna höst när alla ”experter på skolläktaren” tipsat om hur pisakrisen ska lösas. Om du missat den – här är den – läs den nu! Så värm glöggen, tänd ljusen och hugg in på mina två lästips innan jultomten knackar på.

God Jul !!!

IMG_1967

Googlehygien med Elza

Nu ska jag sköta min googlehygien innan jullovet tar vid på riktigt. Det var så hon uttryckte det, Elza Dunkels, lärarutbildare, forskare och författare, när hon igår var på Tullängsskolan och föreläste. Temat var barn och unga på nätet och föreläsningen var en del av vår 1-1 dag tillsammans med övriga lärare i kommunens gymnasieskolor. Att sköta sin googlehygien, dvs att vara aktiv på nätet, medför att äldre händelser och kanske gamla ungdomssynder sjunker längre och längre ner i googlehistoriken och blir mindre och mindre påtagliga vid nya sökningar. Detta är ett sätt att förhålla sig till det faktum att barn och unga idag tidigt debuterar på nätet och lämnar spår där ”för evigt”. Något vi äldre kanske tycker verkar läskigt men i ungdomarnas värld idag så finns inget annat, de måste bara förhålla sig till det.

IMG_2019

Elza föreläste en hel förmiddag och många nya perspektiv och alternativa synsätt presenterades, ett var att ”fokusera på kärleken”, dvs att fånga de omtänksamma och varma kommentarerna och se bort de andra. Detta är dock ett råd man förstås ändå måste vara vaksam med för vi ska självklart ta barn och unga på allvar som vänder sig till oss och berättar om tråkigheter de mött på nätet. Men man kan själv välja att fokusera på det positiva.

Elza introducerade även begreppet juvenism – en maktstruktur som bygger på ålder och att vi särbehandlar unga. Detta är till viss del en önskvärd maktrelation men det är lätt att vi missbrukar den makt vi har över barn.

Summerar gårdagen med att det känns skönt att Elza med sin kunskap, lugn och fakta utgör en motvikt till de mediapaniker som vi möter nästan dagligen i media kring farligheter på nätet. Om du vill så kan du hitta mer från Elza på hennes forskningsblogg Nätkulturer.

Lathund för mentorssamtal

Halvvägs i läsåret är det tid för delrapport om kvalitetsutvecklaruppdraget på Glanshammars skola. Jag har ju tidigare berättat om PAR-modellen här på bloggen som en metod för kollegialt lärande och ett sätt för lärare att systematiskt öppna klassrummen för varandra. Under terminen har vi, jag och min kollega Fredrik, arbetat fram ytterligare ett verktyg tillsammans med lärarna i Glanshammar: Lathund för mentorssamtal – som är ett konkret verktyg i vardagens arbete med att coacha och leda eleverna i deras skolarbete.

Bakgrunden var ett behov av att likvärdigt, regelbundet och systematiskt möta eleverna och hjälpa dem sätta upp mål för sina studier och följa upp varje enskild elev i deras utveckling. Ett arbetslag på skolan fick två och två iscensätta ett mentorssamtal i form av ett kort rollspel. Övriga kollegor tittade o lyssnade på samtalet och skrev två stjärnor och en önskan från de samtal som spelades upp. Utifrån detta så klippte och sorterade jag och Fredrik och sen satte vi ihop en lathund för samtalen med lärarnas stjärnor och önskningar som grund. Målet var sen att varje mentor skulle träffa sina mentorselever minst tio minuter varannan vecka för dessa samtal och att dessa möten skulle leda eleven framåt i utvecklingen genom regelbunden feedback med lathunden som stöd.

IMG_1947

Inför v.44 gjorde vi en kort utvärdering av upplägget med lärarna som deltar och de flesta hade kommit igång men flera hade upplevt svårigheter att hitta tid i schemat för samtalen med sina elever. Efter jul blir det dags för ytterligare en utvärdering då vi hoppas få veta mer om hur det gått och hur lärarna och även eleverna upplever modellen.

Teckenspråkskurs

Sitter i biblioteket på Västanviks folkhögskola och har gjort tredje dagen av veckans teckenspråkskurs – nivå D. Huvudet är fullt av nya tecken – allt från världens länder till yrkesgrupper samt djur, träd och växter. Jag är mycket tacksam att jag som vuxen fått chansen att lära mig ett nytt språk och titta in i en ny värld och kultur som jag bara betraktat på avstånd tidigare. Att dessutom få åka på veckokurs till Leksand och Västanviks folkhögskola känns som lyx både med tanke på den fantastiskt goda mat som serveras och den möjlighet jag får genom mitt jobb till personlig utveckling.

20131127-191647.jpg

Tänkte försöka sammanfatta vad vi gjort hittills på kursen, mest för min egen skull och kanske för er där hemma på Tullängsskolan som läser min blogg och undrar vad jag och Amanda gör här uppe egentligen. Här kommer en sammanfattning:

I måndags värmde vi upp med bokstavering med strykning och assimilering av bokstäver. Svårt som tusan och handlederna var helt möra vid lunch. Vi tränade också perspektivbyte med hjälp av serierutor där vi skulle beskriva vad som hände på bilderna. Svårt och ovant att byta perspektiv beroende på vem jag skulle ”låtsas” vara. Tisdagen blev full av orala komponenter – några som jag kunde sen tidigare men också många nya som vi fick träna att använda i olika sammanhang. Vi fortsatte med topik och polysyntetiska tecken för att idag fokusera på att utöka vårt ordförråd och träna orala adverb. Mycket har vi hunnit med redan och mer blir det i morgon. Ska bli spännande och komma hem till Tullängsskolan och se vad som fastnat.

Avslutningsvis kommer här en presentation av mig på teckenspråk. Ni får ta det för var det är, men jag ser det som en liten digital dokumentation av min kunskapsutveckling i teckenspråk och var jag befinner mig just nu. Med tanke på att jag inte ens kunde alfabetet på teckenspråk när jag började på Riksgymnasiet för snart två år sen så tycker jag det går hyfsat:

 

 

PAR-modellen

PAR som i två kollegor, PAR som i Planering – Aktivitet – Reflektion.
Denna modell, PAR-modellen, har jag och min kollega Fredrik Bergman jobbat fram – fritt omarbetad efter G. Handal mfl – och använt i vårt uppdrag som Kvalitetsutvecklare på Glanshammars skola.

Syftet är att introducera en modell för kollegialt lärande som kan användas i vardagen,
t ex i klassrummet tillsammans med en kollega. Efter gemensam planering av en aktivitet där genomförande kollega sätter upp mål observeras sedan aktiviteten (aktivt eller passivt) av handledande kollega för att sedan reflekteras tillsammans. Sen tar man med sina erfarenheter och reflektioner in i nästa omgång och tar allt om igen och byter roller med varandra.

Använd den gärna i din vardag tillsammans med en kollega. Testa den i klassrummet, på mentorssamtalet, på utvecklingssamtalet, på föräldramötet… Variera kollega du arbetar med för att maxa utbytet i kollegiet.

20131122-205908.jpg

Smart språkande

Fredagens eftermiddag ägnades åt lärande tillsammans med kvalitetsutvecklarna med fokus på ”Smart språkande” med Annika och Hanna. Vi ritade våra egna självporträtt med våra språk och var de finns i vår kropp. Jag ritade ett svenskt hjärta, en indisk mage, ett kroppsspråk överallt, engelska i öronen som jag sen flyttade till ”engla-vingarna”, avslutade med bildspråket i ögonen och teckenspråket i händerna. Knasigt, visst, men en rolig och nyttig övning som vidgar vår syn på språk och synliggör hur våra språk skapar identitet. Alla mina KU-kamrater ritade och berättade om sina olika språk och under eftermiddagen dök det upp både tyska fötter, norska fingrar och ryska ben. Så här blev mitt språkporträtt:

20131116-224311.jpg

Senare fortsatte vi med en gemensam bildpromenad genom en illustrerad barnbok.
Vi tittade på bilderna, berättade vad vi såg. Gissade vad figurerna sa och tänkte. Klurade över vad som skulle hända härnäst och använde de fyra lässtrategierna: Den sökande detektiven, Den siande spådamen, Den nyfikna frågeapan och Den sammanfattande cowboyen med sitt lasso. Lärorikt må jag säga och redan i kväll när jag läste ”Mamma Mu får ett sår” för tjugosjunde gången med min 3-åring märkte jag skillnad i mitt läsande och hur vi tittade på bilderna på ett nytt sätt.

Andra halvan av fredagens eftermiddag hade vi besök av kommunalråd Thomas Esbjörnsson och programdirektör Marie Holm som gav oss återkoppling och reflekterade tillsammans med oss kring våra första fyra månader med våra kvalitetsutvecklaruppdrag. Det blev givande samtal med synpunkter och funderingar kring eventuella förbättringsområden men även många godbitar och exempel från vår vardag ute i kommunens skolor.

Kepsdebattens död

Äntligen har jag funnit det jag behöver för att en gång för alla ta död på kepsdebatten i skolan. Jag vet i och för sig inte om den varit så speciellt livskraftig sen de smarta mobiltelefonerna klev in i våra liv på allvar och tog över debatten om att vara eller inte vara i klassrummet. Men även mobildebatten kan få vila i frid när du läst och tittat igenom följande sida: Lär om teknikstöd. Hemsidan är ett utbildningsmaterial som är framtaget av Hjälpmedelsinstitutet genom regeringsuppdraget Teknikstöd i skolan och där finner du konkret material om hur elever med kognitiva svårigheter kan stödjas genom olika form av teknikstöd eller andra metoder. Så klicka genast in på sidan och kolla filmer och läs samlade tips. Om du är lärare kan du säkert identifiera händelser och likheter med din vardag i skolan och hitta situationer i filmerna som du känner igen från arbetet med dina elever.

20131030-213659.jpg

Språknedsättning

Hel dag med mina kollegor på Riksgymnasiet – Tullängsskolan, Virginska och Risbergska. Inbjuden talare var legitimerad logoped Hanne Uddling som föreläste under förmiddagen om elever med språkstörning. Hanne började med att faktiskt sätta ljuset på begreppet språkstörning och föreslog att vi istället skulle benämna funktionshindret med språknedsättning (trots att den medicinska termen är språkstörning). Hon jämförde det med t ex hörselnedsättning och tyckte att vi alla skulle försöka jobba in ett nytt begrepp när vi pratar om detta funktionshinder.

Hanne gick sen vidare till att rita följande bild på tavlan: Ljud/Ord/Grammatik/Pragmatik och förklarade att för en generell språkstörning/språknedsättning så ska alla nivåer ha en skada men att det finns gradskillnader och återigen jämförde hon med ett annat exempel, hur musikalisk man kan vara eller motsvarande ”funktionshinder” att vara helt tondöv eller bara sjunga lite falskt när man är trött.

IMG_1805

Under hela föreläsningen pratade hon om vårt språk som livsviktigt och hon liknade vårt användande av språket som ett stort bibliotek, med bokhyllor, lånedisk och en bibliotekarie som hela tiden ”jobbar åt oss” och hämtar rätt ord, begrepp, bok i vårt bibliotek för att tolka ord och sammanhang. Vid en språknedsättning är det just i ”biblioteket” problemet ligger, kanske dålig kvalitet på bokhyllorna, för få bokhyllor, för kort lånedisk som ska hantera alla beställningar eller kanske en bibliotekarie som blir trött i fötterna och måste vila med jämna mellanrum.

Hanne gav oss många handfasta tips under föreläsningen bl a att använda de tidsenliga lärverktyg som finns att tillgå. ( Länktips: Logopeden i skolan ) Hon pratade också mycket och länge om bildstöd och att träna eleverna att visualisera ord, begrepp och sammanhang. Vidare så pratade hon sig varm om flippat klassrum för att elever ska kunna titta igenom en film så många gånger som precis hen behöver för att ta till sig materialet och sist men inte minst; vikten av att ta små korta pauser, så att ”bibliotekarien” kan få vila sina fötter en stund och ladda om.

Det var min sammanfattning av en lång och givande dag där även gruppdiskussioner under eftermiddagen fick stor plats. Det jag tar med mig från idag är framförallt två saker som hon sa:

  •       Det som är bra för elever med språknedsättning – är bra för alla elever!
  •       Med rätt inställning kommer man långt!

Två saker att hålla sig fast vid när vardagens vindar blåser hårt kring oss och man känner sig förvirrad och inte riktigt vet var man ska börja.