Handen på hjärtat – hur mycket av din mötestid på skolan ägnas åt pedagogiska diskussioner och lärande samtal? Fundera en stund och definiera sen dina möten genom att använda A-S-K. Behandlar era möten oftast akuta ärenden eller är av administrativ art där snabba beslut ska tas, då har ni A-möten. Eller är mötena av social karaktär där syftet är att trivas och skapa gemenskap, då har ni ett S-möte. Hur ofta eller hur stor del av era möten är K-möten? K som för kunskapsfördjupande och kollegialt lärande. Möten där fokus är att lära om och lära tillsammans för att förändra invanda handlingsmönster.

På vår senaste träff för handledare i matematiklyftet så föreläste Per Fagerström, samordnare för problembaserad skolutveckling på Karlstad Universitet, om dessa olika mötesformer och hur man med fokus och frågan ”Vilket sorts möte har vi nu?” oftare kan hitta in på K-mötena som i längden leder till en lärandekultur i skolan. Det är så lätt att fastna A-möten och en handlingskultur där det är görande och ”vem gör vad” – fokus.

Varför lyfter jag då denna fråga här på bloggen med er och med ovanstående rubrik. Jo, jag tycker att vi är på rätt väg på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade på Tullängsskolan då vår ledning sett över mötestiden och fördelat tiden för olika typer av möten. Flera gånger under terminen har vi våra ”TemaTeam” där vi i mindre grupper, med utgångspunkt i våra intressen och ledningens fokusområden, får välja lärandegrupper där vi jobbar praktiskt med skolutveckling och pratar pedagogik, undervisning och verktyg för detta.

Så ta en titt på nästa möte du deltar i, hur ser det ut, hur stor del av mötet används till A resp. S resp. K ? Lite A och lite S kan i och för sig behövas i alla möten men jag tror skolutvecklingen skulle ta fart på riktigt om vi oftare använde skolans mötestid till K-möten och kollegialt lärande. Så mera tid till TemaTeam – till alla!