Lycka är…

…en torsdag i slutet av terminen. Treåringen kvittrar och pratar glatt hela vägen till förskolan. På cykelbanan utanför stora sonens skola möter jag en bubblande glad tekniklärare som varit på KomTek med klassen i går eftermiddag. På jobbet fortsätter jag att summera läsåret och efter att en elev planerat och genomfört ett experiment och förklarat hur det funkar så har hon genomfört sista momentet i kursen och nått målen för ett VG. Som pricken över ”i” så får jag åka en sväng med min mentorselev som precis tagit körkort och stolt och tryggt kör mig en tur genom stan. Lyckos mig!!

20130530-112010.jpg

Slutförd

Summerar ett läsår med Naturkunskap då vi gjort ekosystemsburkar, varit på utflykt i skogen, letat miljömärkningar på Coop, gått solsystemspromenad längs Drottninggatan, studerat russin i kolsyrat vatten m.m m.m. Många moment i olika ordning och hastighet beroende på grupp och elev. Som struktur och stabilitet till detta upplägg har jag haft stor hjälp av vår lärplattform itslearning. Där samlar jag allt material eleverna behöver för kursen och där lämnar eleverna in sitt material och sina uppgifter som ska bedömas. Arbetsportfolion hjälper oss hålla reda på vilka moment som är slutförda, vilka som väntar på rättning och vilka uppgifter som behöver kompletteras och skickas in igen. Just nu börjar fler och fler arbetsportfolios se ut som nedan. Skönt!

20130528-220034.jpg

Ett glas rött & en grön penna

Då var det gjort! Nationella proven rättade och klara och eleverna kan få feedback i god tid innan betygsdeadline. Känns bra – men vet ni vad som känns ännu bättre? För precis ett år sedan satt jag och kollegorna och brottades med förra årets bedömning och tyvärr såg vi låga resultat och dålig måluppfyllelse. Jag kände för egen del att jag misslyckats med att ge eleverna det dom behövde, åtminstone för att uppnå godkänt på de nationella proven. Jag och kollega M bestämde oss då och där för att ta lärdom och försöka göra om och ändra för att om möjligt nå bättre resultat nästa år….och i fredags satt vi där igen och rättade tillsammans. Jag hade laddat upp med blodapelsinjuice och kexchoklad och till min hjälp hade jag min gröna tuschpenna och bedömningsmatrisen vi jobbat med hela året. Den utgår från förmågorna och är indelad i fyra olika kunskapsnivåer och vi har lånat den av mattelärarna på Virginska skolan men ändrat och anpassat den lite efter våra behov. Till vår stora lättnad så hade vi i år ett helt annat resultat hos eleverna i våra grupper och vi skålade i juice och gjorde highfive när godkända resultat rullade in. Självklart kände vi en glädje för elevernas skull men också en stolthet att vi vågade lita på vår magkänsla och prova nytt och göra annorlunda. Därmed inte sagt att vi har nått ända fram, långt ifrån, men nu har vi en bra erfarenhetsgrund att stå på inför kommande läsår och kan dela med oss av misstag och framgång till övriga kollegor. Tack M för gott samarbete under året!

20130526-222116.jpg

Insatsstyrkan

Slog upp tidningen i morse hemma hos mamma som bor i norra länsdelen. Där möttes jag av ett helt uppslag om mitt nya uppdrag som kvalitetsutvecklare i Örebro kommun. Artikeln var kopplad till det som händer och hänt i skolan i Glanshammar. I underrubriken gick att läsa ”Kommunen skickar ut sin nystartade insatsstyrka för att ge stöd.” Fick direkt upp bilder i mitt huvud på mig själv i hjälm, visir och skyddsväst krypandes på knä över en gräsmatta med sikte på en husknut att gömma mig bakom för att sen gå till attack i samlad trupp med mina specialistkollegor. Knasigt!

Men kanske är bilden ändå inte så tokig om vi tänker Kvalitetsutvecklarna som ett team där var och en har specialistkunskaper inom olika områden. Tillsammans kan vi närma oss ett problemområde från olika vinklar och genom att stanna upp vid olika reflektionstillfällen för att samla oss (husknutar) kan vi komma fram till nästa steg i insatsen. Vet dock inte hur jag ska få in hjälm, visir och skyddsväst i min liknelse mellan KU-gruppen och SWAT-teamet men det kanske får symbolisera att vi utför dessa uppdrag i vår profession och försöker behålla den distans som behövs för att kunna göra nödvändig analys av läget.

20130525-230104.jpg

Hur gjorde ni förr?

Hoppade in på en lektion idag när eleverna skulle skriva om författare från olika tidsepoker. Självklart så använde eleverna datorer och Ipads för sin informationssökning. Efter en stund påkallar en elev min uppmärksamhet och frågar mig: Hur gjorde ni förr? När det inte fanns internet? Hur skulle du gjort den här uppgiften då? Ja, hur gjorde vi då, förr i tiden? Plötsligt kände jag mig som en rest från urtiden och jag kastades tillbaka till skolbiblioteket och vår långa rad av blåa FOCUS-lexikon i bokhyllan hemma. Kanske försökte vi hitta fakta under rätt bokstav i uppslagsverket eller prata med en lärare eller annan vuxen med specialkunskaper i ämnet. Det tog längre tid och gav sällan de resultat som eftersöktes men vi visste ju inget annat då. Så jag är så tacksam och glad för den utveckling jag fått uppleva under min livstid, skoltid och mitt yrkesliv. Jag tror utvecklingen kommer fortsätta i samma takt i framtiden, eller om möjligt gå ännu snabbare och jag hoppas att jag orkar hänga med i tempot. Funderar dock på när disketten ska lämna oss för evigt, för inte kan väl mina elever ha en aning om vad symbolen för spara i Word föreställer…eller?

20130523-200341.jpg

Tid

Nu känns det i kroppen att det är terminsslut. Elever som vill mycket och samtidigt plus nationella prov som ska förberedas, genomföras och bedömas. Högt tempo, men inte bara på ett bra sätt. Jag försöker andas och stanna upp, men det är svårt att landa i vardagen just nu. Tar mig tid att skriva detta för att jag behöver det. Behöver sitta en stund och veckla ut tankarna och få lite perspektiv. Tio skoldagar kvar innan studenterna rusar ut och kastar mössorna i luften. Tio arbetsdagar kvar tills jag får byta fokus och fantisera om framtiden och planera höstens kurser och uppgifter. Känns som jag kan förhålla mig lite bättre då till känslan av att tiden inte räcker till just nu. Vet också att jag inte är ensam i den här känslan för jag delar den med många kollegor som just nu också sliter för att hjälpa eleverna att nå lite längre, lite högre och till slut pricka målet. En stund till orkar vi, eller hur? Belöningen är ju så stor. När vi står där på gräsmattan och ser våra ungdomar vinka farväl till skolan och ta nästa steg. Då känns det skönt att jag fick vara med på ett hörn och bidra med en liten del till helheten!

20130521-161839.jpg

Utflykt

Igår var det dags för ännu en utflykt med en av mina grupper som läser naturkunskap.
I vanlig ordning tog vi en promenad över fältet, förbi golfbanan och uppför vitsippsbacken in i Sörbyskogen. Tycker det är fantastiskt att vår skola har naturen ”runt hörnet” vilket ger möjlighet till att känna, lukta och till o med smaka på naturen (igår åt vi harsyra som vi hittade nyutslagen och ljusgrön). Jag hoppas utflykten ska ge djupare kunskap och känsla för begrepp som ekosystem, biologisk mångfald, kretslopp och hållbar utveckling – alla centrala begrepp i undervisningen. I morgon är det dags för utflykt igen, två gånger till och med, så med kaffetermosen i ryggsäcken, fågelbok och Ipad under armen tar jag mig upp för vitsippsbacken igen.

20130516-224627.jpg

Klurigt

Fick ett uppdrag idag, i personalrummet, förstås. Att bygga en ”klurighet” till vår avslutning. Efter en sväng till KomTek, lite googlande och en limpistol så lyckades jag få ihop kulraderna. Men sen skulle pyramiden byggas. Krävdes lite fundering, lite prövande, jag misslyckades, funderade igen och sen satt den! Slutsats från detta får bli: jag hade ett konkret mål (att bygga en klurighet), jag hade ett nätverk med resurser (KomTek), jag hade tillgång till all världens samlade kunskap via internet (IKT) och hade nödvändigt verktyg hemma (laddad limpistol) för att slutföra mitt uppdrag. Vi kan kalla den ”pyramid-metoden”: Mål, Nätverk, IKT, Verktyg – vad mer behöver man? Jo, Mod – mod att pröva och misslyckas och mod att pröva igen.

20130515-233333.jpg

Fikasnack

Idag hade jag en kort men intensiv rast med kaffe och kloka kollegor. Vi pustade ut mellan lektioner och informationspass för besökande (blivande) elever. Vi konstaterade att vi haft en bra utveckling på vår sektor senaste året och vi gjorde en snabbanalys av läget och hittade några olika faktorer som bidragit. Bland annat konstaterade vi att vi har en synlig och tydlig ledning som vill ta oss vidare och uppmuntrar initiativ som leder till utveckling. Vikten av en skolledning som vill något är betydande och som en kollega sa: ”bara ledningen vill någonstans, vart spelar inte så stor roll”. För om det finns en riktning i arbetet, så är det roligare, enklare och mer meningsfullt i vår vardag som lärare och eleverna når bättre resultat. Denna slutsats vilar dock inte på vetenskaplig grund men vår lilla fikagrupp var överens och stärkta av varandra i vår övertygelse om hur viktig skolans ledning är för oss lärare och alla elever och deras möjligheter att nå sina mål.

20130514-231807.jpg

Kvalitet

På anställningsintervjun inför arbetet som kvalitetsutvecklare fick jag frågan vad kvalitet är för mig. Tänkte upprepa svaret här för att påminna mig själv om mitt ”löfte” inför uppdraget i höst. Kvalitet för mig är att få göra någonting ordentligt, att få tid att reflektera och göra om eller förbättra, men också att våga ta bort. Ta bort moment som inte behövs och inte leder fram till målet. Målet – att nå målet – är förstås kvalitet i sin högsta existensform men vägen dit kan också kantas av diverse val där man kan välja olika metoder och sätt att förhålla sig.

Jag hoppas jag kan bidra med min erfarenhet av att testa och välja och välja bort för att bygga verksamhet som håller i längden. För att illustrera detta inlägg så blir det därför ett bildcollage från KomTeks 10-årskalas som jag och familjen var bjudna till i veckan som gått. Förutom att vi fick smaka på coolaste tårtan och träffa stora idolen Super Mario så fick jag dessutom vara med på scen och sammanfatta de tio första åren med KomTek. Det är stor glädje och stolthet som infinner sig när jag ser det KomTek som idag levererar inspiration och kunskap i teknik för alla, stora som små.

20130512-215305.jpg